|
Den kungliga grönsaken
|
|
Det
var klosterträdgårdsmästare och apotekare som på medeltiden grundlade
sparrisens goda rykte och höga anseende.
|
|
Även
om man på medeltiden inte hade klart för sig de höga halter av
vitaminer och mineraler och den låga kalori- och fetthalt som sparris
har, hade
sparrisen ett starkt rykte om sig att vara mycket nyttig och till och med
besitta ”mystiska krafter”.
|
|
Ludwig
den XIV hade en stark tro på sparrisens undergörande egenskaper och han
lät plantera sparris i sin slottsträdgård. Det var också då som
sparrisen fick sitt attribut som ”Kunglig grönsak”. Vid denna
tidpunkt gjorde också sparrisen sin entré i de tyska adelshusen, och
sparris från egna
odlingar serverades vid finare mottagningar.
|
|
De
första sparrisrecepten dyker upp redan 1581 i ”New Kochbuch”.
Författare till dessa var Max Rumpold, som var kock hos Kurfursten
i Mainz.
|
Sparris
från Baden – en delikatess
|
|
De
allra första sparrisodlingarna i vindistriktet Baden låg i Schwetzingen
vid Heidelberg, vilket ingår i det stora sparrisområde som idag
betecknas Badische Spargelstrasse. Det var Kurfursten Karl Ludwig som år
1658 för första gången anlade sparrisodlingar i slottsträdgården till
det kurfurstliga residenset. Sparris var sedan under en lång tid
förbehållen de högre samhällsklasserna.
Med
stigande välfärd, förbättrade transport- och informationsmöjligheter
på 1800-talet, blev sparrisen även tillgänglig för de
bredare lagren. Kunskap om konserveringsmetoder gjorde också att sparris
nästan blev en åretruntgrönsak även om färsk
sparris ändå alltid är färsk sparris.
|
|
|
Trots
att sparrisodlingarna har brett ut sig har sparrisen bevarat sin
exklusivitet som grönsak. Sparris är nämligen mycket känslig för
skiftningar i
väderleken och beroende av en hög temperatur i både marken och luften.
Redan vid små temperaturfall kan sparrisskörden minska med stigande
priser som följd. Sparris av toppkvalitet är också ytterst känslig
för temperaturvariationer. Att sparrisodling dessutom är ett rent
handarbete bidrar
också till att sparris aldrig kan bli en massprodukt utan alltid kommer
att behålla sin exklusivitet.
|
|
Det
ställs mycket höga krav på jordmånen för en framgångsrik
sparrisodling. Det måste vara varma, sandiga djupa och stenfria jordar
med stor
vattengenomrinning för att sparrisen skall växa sig rak och fin. För
att fånga upp så mycket solvärme som möjligt odlas sparrisen bäst i
rader i sydlig
riktning. För att ytterligare värma plantorna tidigt på våren
täckodlas sparrisen ofta under svart folie.
|
Sparrissäsongen
varar ungefär i 10 veckor och är vanligtvis slut vid midsommar. En
sparrisodlings livslängd är ungefär 6-7 år och jorden måste sedan
vila i 2-3 år innan man kan nyplantera. |
|
|
